I lördags var det återigen dags för match, för motståndet stod Skeninge IK. Om man tittar på tabellplaceringen så bör detta vara en match vi ska klara av utan större problem, men med två oavgjorda matcher i bagaget för vår del och ett Skeninge som kämpar för vidare kontrakt så är det absolut inget som är säkert. Underskattning kan vara ett lags värsta fiende, så det var inget snack om att det var ett otroligt taggat BK Tinnis som äntrade Stångebro. Efter den senaste veckans regnskurar var planen i något sämre skick än vad vi är vana vid och det kändes direkt i vaderna. (Personligen tycker jag ändå att Stångebro har Linköpings finaste gräsplaner, så inget att klaga på där!)

För vår del började matchen på bästa möjliga sätt. Redan i den första matchminuten gör vi det som vi har övat på hela veckan. Genom en spelvändning som börjar från högerkanten, vidare in i mitten och sedan ut på vänsterkanten så får en framrusande Kajsa bollen. Hon avancerar starkt på kanten och när hon väl närmare sig kortlinjen är det fyra tinnisspelare som befinner sig i straffområdet. Kajsa lyfter in bollen klockrent på en flygande Veronika (Tänk: Henke Larssons språngnick mot Bulgarien i EM 2004), 1-0.

Därefter dröjer det ca 20 minuter innan 2-0 kommer, återigen är det Kajsa som slår ett klockrent inlägg på Veronika (den här gången behöver Veronika inte ens slänga sig för att nå bollen). Är det inte fascinerande hur den kortaste personen i laget kan vara så vass på huvudet? I den 33:e matchminuten är det dags igen, återigen är det Kajsa som står för ett välavvägt inlägg som hamnar perfekt på Linnéas panna, 3-0.

Under första halvlek är det vi som har kommandot i matchen men Skeninge får ett antal hörnor som de är vassa på. Julia får stå för både en räddning på mållinjen och en klockren boxning. Det är betryggande för oss utespelare att hon går in och äger luftrummet kring mål.

Vi går till halvtidsvila med 3-0 och rent spelmässigt är vi inte helt nöjda. Vi vet att vi kan rulla mer boll och känner att vi inte behöver ha så bråttom fram. Vi vill kunna etablera spelet bakifrån, rulla runt i backlinjen, rulla upp på mittfält för att sedan rulla tillbaka och börja om ifall det inte öppnar upp sig istället för att slå chansbollar vilket vi kände att vi gjorde lite för mycket i första halvlek.

Andra halvleken öppnar i princip som den första. Redan i den 51:a matchminuten står den nyligen inkomna Moa för ett felfritt avslut efter ett friläge, 4-0. Vi skapar en del framåt, och lyckas med några fina crossbollar samt genomstickare på Skeninges relativt högt ställda backlinje, men skärpan finns inte riktigt där. Överlag har vi kontroll på matchen, Skeninge lyckas etablera lite spel på offensiv planhalva men backlinjen tillsammans med Julia hanterar det bra. Dessutom ser mittfältet till att vinna många första- och andrabollar på ut- och insparkar vilket gör att vi får ett övertag i spelet. Detta gör att Skeninge mer och mer börjar rulla ut bollarna på backlinjen och följaktligen sätter vi en aggressiv press vilket medför att vi kan vinna bollar på offensiv planhalva. I matchens 88 minut får Paloma tag i bollen och levererar en klockren passning som Amanda bara behöver sätt dit foten på, 5-0 är ett faktum och det blir också slutresultatet i matchen.

Det är glada miner efter matchen och det är otroligt skönt att målskyttet äntligen lossnat efter de senaste matchernas, aningen torftiga, målskörd. (Kanske inte så glada miner för Jaktis som bestämde sig att ge sig på berg fast det finns en massa småsten man kan jävlas med. Hon bestämde sig för att tömma en halv vattenflaska på mig och en halv flaska på Elin. En flaska innehållande iskallt vatten medan vi stod och njöt av en varm dusch. Som Shakespeare en gång skrev, "En hämnd bör vara gränslös", gränslös blev också vår motaktion. Vi (läs: Elin) bestämde oss (sig) då för att tömma en hel vattenflaska fylld med iskallt vatten på en fullt påklädd Jaktis. Karma is a bitch.)
 
Matchens lirare blev Paloma som fått axla ett stort ansvar på innermitten! 

Nu hoppas vi att vi kan hålla i den här känslan för på lördag är det dags att ta sig an Kenty på bortaplan.

Peace out!
#16

Kommentera

Publiceras ej