I fredags spelade vi oavgjort mot Eneby. En, vad jag skulle kalla det, riktig skitmatch. Eneby spelade med ett lågt försvarsspel och vi lyckades inte riktigt komma igenom så mycket som vi hade velat. Konstgräset var blött och snabbt och vi verkade, efter en träningsvecka på en långhårig blöttung gräsplätt bredvid planen, ha glömt bort att bollar faktiskt rullar. Bortsett ifrån några enstaka farligare målchanser var det mest halvchanser ifrån båda håll. Den tappra publiken som trotsat det regniga höstrusket satt nog mest och funderade på vad de missade på tv. Vid ett tillfälle tycker jag mig till och med höra någon utbrista "Se upp för dårarna". Jag visste inte att den gick på tv i fredags. Sen var det någon som skrek något om att slå någon i huvudet. Missade jag Att Thomas Stenström var med i Doobido? Åter till matchen. Vi gjorde helt klart inte vår starkaste insats för säsongen och att ta sig igenom Enebymuren i och utanför motståndarnas straffområde blev en för svår uppgift. Vi kämpade i alla fall på och fick med oss en poäng.

En av planens bästa insatser, enligt mig, stod domaren för. Han höll en hög nivå och lät oss spela fotboll. Det var mycket kamp på plan och en hel del smällar utdelades från båda håll. Motståndarna var bitvis ”småfula” och kom sent och fel in i många situationer, vilket resulterade i småskador hos både dem och oss. Småfula är vi allihopa ibland, jag med och du med, och i vissa fall är man själv orsak till sin egen skada. De med Tinnisgröna hjärtan vet hur man biter ihop och gnäller inte, medan andra gröna skyller ifrån sig. Vi må ha delat ut en del smällar, men vi tog emot minst lika många. Sådan är fotbollen. Kan du inte hantera det, börja med en annan fritidssysselsättning, typ Bridge eller nåt...

Hopp och hej!

#15

Kommentera

Publiceras ej